Ekonominyheter för företagare

Ekonominyheterna


Yrkande om fastställelse av rätten till ett ekonomiskt skadestånd för uppsägning vid arbetsbrist - Dom i AD

I en tvist om uppsägning på grund av arbetsbrist, har en arbetstagare yrkat fastställelse av att denne har rätt till ett ekonomiskt skadestånd ”upp till 422 816 kronor”. Beloppet motsvarar 16 månadslöner i enlighet med 39 § lagen om anställningsskydd.

Enligt rättegångsbalken (13 kap. 2 §) kan ett fastställelseyrkande vid allmän domstol tas upp till prövning om det råder ovisshet om ett rättsförhållande består och om denna ovisshet är ”till förfång” för käranden. För att fastställelsetalan ska prövas krävs dessutom att talan avser ett konkret rättsligt förhållande och inte enbart vissa sakförhållanden. Det ska även vara lämpligt att pröva frågan i en fastställelsetalan.

Arbetsdomstolen konstaterar att arbetstagares eventuella rätt till ekonomiskt skadestånd regleras i 38 och 39 § lagen om anställningsskydd (LAS). För att denna rätt ska föreligga krävs att arbetsgivaren har brutit mot LAS vid uppsägningen; en fråga som i det aktuella fallet är föremål för tvist i tingsrätt. Arbetsdomstolen anser mot den här bakgrunden att fastställelsefrågan är hypotetisk och att yrkandet om fastställelse inte ska tillåtas.

Yrkandet har sin grund i att arbetstagaren har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Om domstolen beslutar att en arbetsgivare har brutit mot turordningsreglerna, har en arbetstagare en rätt till allmänt och ekonomiskt skadestånd. Det ekonomiska skadeståndet har en ”takregel” som innebär att arbetstagaren kan kräva ekonomiskt skadestånd upp till maximalt det belopp som kan räknas fram med tillämpning av 39 § i LAS. För att ett ekonomiskt skadestånd ska utdömas krävs att arbetstagaren har drabbats av en ekonomisk skada (till exempel förlorad lön).

Arbetsdomstolen avvisar fastställelseyrkandet.



Direkt länk till domen AD 2020 nr 31 Yrkande om fastställelse av rätten till ett ekonomiskt skadestånd för uppsägning vid arbetsbrist >>