Ekonominyheter för företagare

Ekonominyheterna

AD 2020 nr 18 Utnyttjande eller röjande av företagshemlighet

Företagshemlighetslagen handlar om information som kan betecknas som företagshemlighet. Med detta menas information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse; information som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande skulle kunna innebära skada i konkurrenshänseende. Begreppet information omfattar både uppgifter som har dokumenterats och uppgifter som enskilda personer har kännedom om, även om uppgifterna inte har dokumenterats på något särskilt sätt.

Att information ska hållas hemlig innebär att den inte får vara öppet tillgänglig eller allmänt känd. Företaget måste på något sätt ha begränsat tillgången till informationen. För att informationen ska anses hemlig får den inte spridas utanför en krets av personer som åtminstone i princip är identifierbar och sluten.

För att en arbetstagare ska bli skadeståndsskyldig enligt lagen om företagshemligheter krävs att arbetstagaren uppsåtligen eller av oaktsamhet har utnyttjat eller röjt en företagshemlighet hos arbetsgivaren, samt att arbetstagaren har fått del av företagshemligheten under sådana förhållanden att han eller hon har eller borde ha insett att informationen inte fick avslöjas.

För att en tidigare arbetstagare ska bli skadeståndsskyldig vid ett olovligt utnyttjande eller röjande av företagshemlighet krävs dessutom att det föreligger särskilda skäl. Med särskilda skäl menas att arbetstagaren på ett stötande sätt missbrukat det förtroende som följer av en anställning. Exempel på detta kan vara att arbetstagaren på ett förslaget sätt har planerat för informationsöverföringen, att dokument har kopierats och medtagits av arbetstagaren eller att arbetstagaren har haft en ledande ställning eller särskild förtroendeställning hos arbetsgivaren.

I detta mål fann AD det styrkt att B har utnyttjat och röjt informationen om den närmare utformningen av uppfinningen, men att det inte har bevisats att något utnyttjande eller röjande av företagshemlighet har förekommit beträffande frågor om vidareutvecklingen av uppfinningen.

AD konstaterade att utnyttjandet eller röjandet hade skett efter det att B har slutat sin anställning. Frågan blev därmed om det förelåg synnerliga skäl för skadeståndsskyldighet. På den här punkten noterar domstolen att B på ”ett stötande sätt” missbrukat det förtroende som följt av anställningen hos företaget, eftersom B varit VD för företaget och att han tagit med information till ett konkurrerande företag (i vilket han varit delägare och VD).

När det gäller det allmänna skadeståndets storlek noterar AD att det av praxis framgår att skadestånd döms ut i ett spann mellan 75 000 kronor och en miljon kronor vid brott mot företagshemlighetslagen. AD bedömde att 200 000 kronor är ett rimligt allmänt skadestånd i den föreliggande situationen.