Ekonominyheter från Melitea AB
nr 11-12 | 2023
FÖRETAGANDE

Tufft för vissa branscher – många konkurser

Inflationens inverkan på ekonomin blir allt tydligare. Enligt SCB kostade en lunch i september 7,4 procent mer än i samma månad förra året.

Tidningen Näringslivet skriver att 650 restaurang- och hotellföretag har gått i konkurs hittills i år och enligt Visita, branschorganisation för besöksnäringen, är läget allvarligare än siffrorna visar. Det är en ökning av konkurser på 31 procent. Riktigt dystert alltså.

Det är många faktorer som sammantaget har underminerat företagens ekonomi. Läs mera om hur förutsättningarna för restaurang och hotell förändrats.

Källa: Tidningen Näringslivet

Många branscher känner av konkursvågen

Kreditupplysningsbolaget UC rapporterar att flera branscher har det tufft. De pekar också på ytterligare ett problem - kriminaliteten. Nämligen att bygg, anläggningsarbeten, arbetsförmedling, transport och restaurang är branscher där kriminella nätverk traditionellt har verkat. Man varnar för att över 50 procent av konkurserna kan vara kopplade till bedrägerier, enligt deras bedömning.

I oktober ökade konkurserna med 12 procent jämfört med samma månad förra året. Inom bygg och anläggning var ökningen 19 procent. Värst drabbade var bolag inom information och kommunikation där konkurserna ökade med 110 procent.

Källa: UC Pressmeddelande och konkursstatistik (se länk i pressmeddelandet)

E-handelsindikatorn oktober 2023

Trots att något fler konsumenter e-handlade i oktober i år än samma månad förra året, 67 procent jämfört med 64 procent, sjönk totalomsättningen i e-handeln. Det beror på att den genomsnittliga totala köpesumman per e-handelskonsument för oktober månad var 13 procent lägre än i oktober 2022. Fler handlade alltså men till ett betydligt lägre belopp.

Källa: Svensk Handel. En artikel och en länk till E-handelsindikatorn oktober 2023

Brottslighetens kostnader för företagen

Det är temat på en rapport framtagen av Svenskt Näringsliv i samarbete med ett antal experter inom olika områden.

Undersökningen visar att nästan vartannat företag (49 procent) uppger att de drabbats av brott under det senaste året, varav många upprepade gånger. Den visar också att så många som 52 procent av de brottsutsatta företagen är missnöjda med polisens förmåga att utreda och klara upp de brott man utsatts för, vilket är en ökning jämfört med tidigare undersökningar.

Källa: Rapporten Brottslighetens kostnader 2023

Nya regler för att öka säkerheten i bygg- och anläggningsprojekt

För att öka säkerheten och förebygga arbetsmiljörisker i bygg- och anläggningsprojekt träder nya regler i kraft den 1 januari 2025. De nya reglerna tydliggör roller, ansvar och uppgifter för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar. De nya reglerna finns nu tillgängliga även i digital form på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Källa: Arbetsmiljöverket

SKATTER

45 miljarder i covidskulder är en tickande konkursbomb

Ja det är mycket pengar som omkring 23 000 företag har kvar i skatteskulder från coronapandemin. Då hade företagen möjlighet att skjuta upp skatteinbetalningar för att hålla sina verksamheter i gång. Skatteskulden uppgår till totalt 45 miljarder kronor och risken är nog stor att många företag inte kommer att kunna lösa dessa skulder. Det innebär i så fall att de står inför rekonstruktion eller konkurs i värsta fall.

Källa: Sveriges Radio

Beskattning av personer bosatta i Portugal

Portugal var länge ett skatteparadis för svenskar med utbetalningar från tjänstepensioner och tjänstepensionsförsäkringar. Skatteavtalet har sagts upp och efter den 1 januari 2022 ska skatt enligt SINK-reglerna tas ut. Detta resulterade i ett antal överklaganden av skattebeslut som dock avslogs i kammarrätten.

Skatteverket har nu publicerat en ny rättsfallskommentar utifrån domarna i kammarrätterna.

Källa: Skatteverket

PRIVATEKONOMI

Privatekonom varnar om växande arbetslöshet

Riksbanken har pausat räntehöjningarna, men lågkonjunkturen är långt ifrån över. Nu kommer nästa fas, arbetslösheten, varnar privatekonomen Ingela Gabrielsson i en artikel i Dagens Nyheter. Det är hög tid att se över sina skyddsnät om man inte redan har gjort det, säger hon.

Statistikmyndigheten SCB:s senaste sparbarometer visar också att svenska hushåll har fått svårare att sätta undan pengar på sistone. Såväl aktieköp som insättningar på bankkonton minskade rejält under kvartal tre i år jämfört med samma tid i fjol.

Källa: Dagens Nyheter (ofta betalvägg)

Beskattningen av investeringssparkontot ISK ökar

Det har skrivits en hel del om att skatten på ISK ökar. Ökningen beror på att statslåneräntan SLR har ökat och att det finns en koppling mot denna. Alltså ökar också skatten på ISK.

Nu har visserligen finansministern uttryckt (i en intervju) att skatten på ISK ska sänkas (i så fall från 2025) men ännu vet vi inget bestämt om det. ISK är ett enkelt och praktiskt sätt att förvara och göra sina aktieaffärer och beskattas genom ett schabloniserat förfarande. Man skattar inte på vare sig aktievinster eller förluster.

En tumregel är att ISK är skattemässigt förmånligare, jämfört med traditionellt värdepapperskonto, när avkastningen på aktier och fonder överstiger statslåneräntan + 1 procentenhet. Eftersom statslåneräntan blev drygt 2,62 procent, blir således brytpunkten på avkastningen på drygt 3,62 procent. Skatten på ISK 2024 blir då 1,086 jämfört med 0,882 procent förra året.

Källa: Skatteverkets information om hur skatten på ISK beräknas

Dyrare att fylla kylskåpet 2024

Kostnaderna för hushållen kommer att öka under 2024, men ökningen blir inte lika hög som under 2023, enligt Konsumentverket.

Men det är inte bara matkostnaden som kan bli en prövning för hushållsekonomin. I takt med att många tvingas sätta om sina fastighetslån ökar boendekostnaderna oavsett hyreslägenhet, villa eller bostadsrätt.

Här är några områden som Konsumentverket tittar närmare på.

  • Elpriset har sjunkit rejält och om det inte blir en extremt kall vinter eller något oförutsett händer inom elförsörjningen räknar myndigheten med minus 30 procent för elräkningarna.
  • Runt 15 procent högre avgifter väntas för vatten och avlopp.
  • Matpriserna beräknas gå upp med cirka åtta procent.
  • Kostnaderna för kläder och skor ökar med 30 procent. Det beror mer på att innehållet i basgarderoben har ändrats, än att priserna har dragit i väg.

Källa: Konsumentverket

Studielånen dyrare 2024

Räntan på studielån dubbleras till 2024, men är fortfarande ett av de mer fördelaktiga lånen man kan ha. Regeringen har beslutat att höja räntan från 0,59 till 1,23 procent, meddelar CSN i ett pressmeddelande.

Höjningen beror på att räntorna stiger. Låneräntan beräknas utifrån statens upplåningskostnad de senaste tre åren och subventioneras sedan med 30 procent.

Källa: CSN

DOMAR / LAGAR

Andrahandsuthyrning tillåts för svårsåld lägenhet

Svea hovrätt prövade nyligen om en bostadsrättsinnehavare hade rätt att hyra ut sin bostad i andra hand på grund av att lägenheten var svårsåld. I detta fall fick bostadsrättsinnehavaren rätt, enligt HSB.

I juli i år inkom ett ärende till Hyres- och arrendenämnden i Göteborg. Det handlade om att en bostadsrättsinnehavare ansökt om tillstånd för att få hyra ut sin lägenhet i andra hand. Tidigare hade mannen hyrt ut sin bostad i ett år då han provat att bo sambo. Han hade inga planer på att flytta tillbaka till lägenheten utan ville sälja den.

Källa: Bostadsrättsnytt

Dom i kammarrätten ändrar vår uppfattning på s.k. öppet yrkande

Det kallas för ett öppet yrkande när vi lämnar en kompletterande upplysning i vår deklaration om vi är osäkra på huruvida vi gjort rätt, tolkat skattereglerna rätt. Det här rör sig om en dom i kammarrätten i Sundsvall 2023-10-23, mål nr 699–23.

En skattskyldig har i sin momsdeklaration informerat Skatteverket om orsaken till den höga skattefria omsättningen i momsdeklarationen som beror på en såld helikopter. Skatteverket fann att försäljningen var momspliktig, påförde skatt och dessutom skattetillägg med 280 000 kr.

Skattetillägget överklagades till förvaltningsrätten som halverade skattetillägget men i kammarrätten ändrades domen till att fullt skattetillägg ska utgå.

Informationen i den skattskyldiges yrkande har inte ansetts tillräckligt för att slippa skattetillägg.
Domen kommenteras i en intressant artikel i SRF:s Tidningen konsulten.

Källa: Tidningen konsulten

REDOVISNING

Näringspenningtvätt i företag

Finanspolisen har publicerat en informationsskrift om risken för penningtvätt kopplat till revision av företag. Skriften torde vara intressant även för den som utför redovisningen som sedan ska revideras.

I skriften ges ett antal exempel på tillvägagångssätt som involverar företag samt på när revisorer bör rapportera sina iakttagelser till Finanspolisen.

Källa: Finanspolisen

ARBETSMARKNAD

Pensionsgruppen anser att det ska vara möjligt att frysa sin tjänstepension

Partierna verkar nu vara överens. Målet är att ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2025. Arbetsmarknadens parter har under många år uppvaktat lagstiftare, politiker och skattemyndigheten om att få till denna ändring.

Det innebär att fler kan gå tillbaka till jobbet utan att det resulterar i en skattesmäll.

Källa: Tidningen Näringslivet (en artikel om pension)

Äldre föredrar att jobba på distans mer än unga

Det visar en rapport från Ratio. I korthet kom man fram till att:

1. I genomsnitt distansarbetade kontorsarbetare 1,8 dagar per vecka.
2. Antalet dagar i distansarbete varierade med ålder: 1,2 dagar för åldersgruppen 18–25 år, och 2,0 dagar för åldersgruppen 49–64 år.
3. Preferenser för distansarbete varierar kraftigt med ålder. Äldre föredrar distansarbete mer än vad yngre gör.
4. Distansarbete varierar geografiskt. I Småland och Norrland arbetar man 1,4 dagar på distans, i Stockholmsområdet 2,1 dagar. Det är en skillnad på 0,7 dagar per vecka.
5. Många skulle säga nej till (4 av 10) eller vara tveksamma att ta ett jobb där distansarbete inte erbjuds.
6. Anställda i medelåldern tenderar att vara mest nöjda med att arbeta hemifrån.

Källa: Ratio

Utvisa inte folk i bristyrken

Så lyder parollen från ett antal kommuntoppar i en debattartikel i Aftonbladet. Omni snappade upp den och länkar till den.

Många drivna, svensktalande, färdigutbildade personer inom bristyrken – bland annat elektriker, rörmokare och sjuksköterskor – utvisas på grund av att läget på arbetsmarknaden gör att de inte får anställning på två år, skriver debattörerna.

Källa: Omni

EU

Kompetensbristen akut i hela i EU – men det finns en krisplan

Kompetensbristen är stor i många EU-länder och det saknas arbetskraft i en rad branscher och på flera nivåer. Nu har EU-kommissionen tagit fram ett åtgärdspaket för att underlätta för europeiska företags jakt på medarbetare, skriver kommissionen i ett pressmeddelande.

Tidningen Näringslivet har i en artikel gått igenom förutsättningarna utifrån ett svenskt näringslivsperspektiv.

Källa: Tidningen Näringslivet

Källa: EU Pressmeddelande

Läsvärt ...

Är verkligen svenska bostadspriser för höga?

Den frågan ställer sig den tidigare vice riksbankschefen Lars E O Svensson i ett inlägg på Ekonomistas. Han är kritisk till att varningarna om en bostadsbubbla har grundat sig i missvisande indikatorer som saknar vetenskapligt stöd, enligt hans mening.

I hans artikel läser vi bland annat: ”Genom att använda rättvisande indikatorer med vetenskapligt stöd har jag i en uppsats visat att svenska bostäder i stället varit betydligt undervärderade, med omkring 30 procent 2019. Trots högre boräntor var de fortfarande undervärderade med omkring 20 procent under andra kvartalet 2023.”

Källa: Ekonomistas

Källa: Här är hela rapporten

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Tre experter i kognitionsvetenskap dömer ut stora delar av den nuvarande undervisningen.
En artikel i Vi Lärare kritiserar nedtoningen av utbildningen om ”läs-och-skriv-undervisning”.

För ungefär 30 procent av alla elever är det en rejäl utmaning att lära sig läsa, men med evidensbaserad undervisning och stöd och tillräcklig träning kan nästan alla klara det.

Hos några få procent, kring 2–4, kan man räkna med att svårigheterna kommer kvarstå. Men idag lämnar över 20 procent av eleverna grundskolan som funktionella analfabeter.

Källa: Vi Lärare (där du också hittar länkar till faktamaterial)

Hur påverkas små och medelstora företag av EU-taxonomin om hållbara investeringar?

Via länken nedan hittar du en studie inom ett område som är relativt outforskat i Sverige. Studien, som är framtagen av Tillväxtverket, ska på ett övergripande plan skapa kunskap och förståelse för EU-taxonomin samt beskriva dess konsekvenser på de aktörer som omfattas av lagkravet och de som indirekt påverkas.

Fokus ligger på att utreda och skapa en förståelse för hur små och medelstora företag kan påverkas indirekt av taxonomin genom sina affärsrelationer och åtaganden med större kunder.

Källa: Tillväxtverket

Produceras av:
Right Education logotyp